Kräftor förr och nu
Förr så åt man svenska kräftor,bom faderi å bom faderalla.Och så drack man Bäska Droppar,bom faderi faderallan lej.Nu så blir det turkiska,bom faderi faderallan lej.Hugg
Förr så åt man svenska kräftor,bom faderi å bom faderalla.Och så drack man Bäska Droppar,bom faderi faderallan lej.Nu så blir det turkiska,bom faderi faderallan lej.Hugg
På bordet står nubben och väntar,så sakta på munnen vi gläntar,men innan med andakt vi tar den,vi sjunga som sig bör med glatt humör:Ett sånt
Droppar faller lättuti kräftans dar.Droppar titt och tättvi tillsammans tar.Vi tar en snaps för far,och sedan en för mor.Och kräftans klor för lille, lille bror.
Supen den rinner längs strupen framden värmer och gör att det fest blir med glamoch äta sin kräfta med smak utav dillMan kan inte motstå
Små kräftorna, små kräftorna är tråkiga att seEj öron, ej nypor, ej rumpor hava de.Kloak ka ka Kloak ka ka så smakar deras spadKlorin klorin
Vi går mot de dillprydda berg, fallera,som lånat av rubinerna sin färg, fallera!Så skön på stora faten ligger kräftan, gudamaten,vilken stärker och styrker vår märg,
Kräftor kräver ju små nubbarKräftor kräver ju små nubbarEn liten snaps, till varje klo,det är för strupen en lisa. Så här gör kräftvännen när det
Äh nubben, du lyfter mig upp.Du får mig att sväva i kvällen.Ah åh nubben, du gör mig så lätt.Jag vore en sten utan dig.Ah åh
Tänk om jag hade lilla nubbenpå ett snöre i halsen.Tänk om jag hade lilla nubbenpå ett snöre i halsen.Jag skulle dra den upp och ner,så
Ta en sup och låt det brännalåt aldrig halsen få känna, det är svalt numen du blir varmare igenta en sup för kräftan du käkaakta